Vilka ritningar krävs för bygglov?

De fyra handlingarna kommunen nästan alltid vill ha

De flesta kommuner utgår från samma uppsättning ritningar, oavsett om du bygger nytt, bygger till eller sätter upp ett garage. Tanken bakom dem är enkel: handläggaren ska kunna se var på tomten byggnaden hamnar, hur den är planerad invändigt, hur den ser ut utifrån och hur hög den är. Fyra ritningar räcker långt för att svara på det.

Utöver ritningarna begär kommunen ofta en anmälan om kontrollansvarig, en kontrollplan och ibland en teknisk beskrivning. Vilka av dem som krävs beror på hur omfattande åtgärden är, och det är en bedömning kommunen gör — inte något du kan läsa dig till på förhand med säkerhet.

• Situationsplan — byggnadens läge på tomten
• Planritning — en per våning, sedd uppifrån
• Fasadritningar — alla sidor av byggnaden
• Sektionsritning — ett snitt rakt igenom huset

Situationsplanen visar var på tomten

Situationsplanen ritas ovanpå ett kartunderlag från kommunen och visar tomten uppifrån med byggnaden inritad på rätt plats. Här ska avstånden till tomtgränsen framgå, normalt med minst två vinkelräta mått till varje ny byggnad, så att läget går att sätta ut entydigt i verkligheten.

Underlaget beställs från kommunen och finns oftast i två varianter: en fullständig nybyggnadskarta och ett enklare kartutdrag. Vid nybyggnad krävs vanligen den fullständiga, vid mindre åtgärder räcker ofta det enklare. Beställ tidigt — leveranstiden är sällan omedelbar.

På situationsplanen ska också befintliga byggnader på tomten finnas med, och det ska gå att skilja på vad som redan står där och vad som är nytt.

Planritningen visar huset inifrån

Planritningen är huset sett rakt uppifrån med taket borttaget, en ritning per våning. Den visar rumsindelningen, väggarna, fönstren och dörrarna, och den är den ritning handläggaren tittar mest på.

Rummen ska namnges efter sin funktion, och de flesta kommuner vill se måtten på ritningen: husets yttermått och de invändiga måtten som behövs för att förstå planlösningen. Fast inredning i kök och badrum brukar också ritas in, eftersom den visar att rummen faktiskt fungerar som de påstås göra.

På planritningen markeras dessutom var sektionen är tagen, med en linje och bokstäver i vardera änden — oftast A–A.

Fasadritningarna visar hur det ser ut utifrån

Fasadritningarna är byggnaden sedd rakt framifrån från varje håll, normalt fyra stycken, namngivna efter väderstreck: fasad mot söder, mot öster och så vidare. Kommunen bedömer utseendet utifrån dem, så det är här materialval och kulörer redovisas.

Marklinjen ska finnas med på fasadritningarna. Lutar tomten ritas befintlig marknivå och blivande marknivå in, vanligen med streckad respektive heldragen linje, så att det syns hur mycket sockel som blir synlig och om marken ska schaktas eller fyllas.

Har byggnaden skorsten, takkupor, altan eller räcke ska de synas i fasaden. En fasadritning som inte stämmer med planritningen är en av de vanligaste orsakerna till att en ansökan går tillbaka.

Sektionen visar höjderna

Sektionsritningen är ett lodrätt snitt rakt igenom byggnaden, som om man sågat itu den. Den finns med för att redovisa höjderna: rumshöjd, våningshöjd, taklutning och hur grunden är tänkt.

Sektionen är också den ritning som visar att byggnaden uppfyller höjdkraven inifrån. Boverkets byggregler ställer krav på rumshöjd i bostäder, och en sektion gör det enkelt att kontrollera. För ett garage eller ett förråd gäller inte samma krav, men sektionen behövs ändå för att förstå takkonstruktionen.

Snittet ska tas där det säger mest — vanligen genom entré, trapphus eller ett rum med snedtak, alltså där höjderna är som mest intressanta.

Skala, format och varför ansökningar kompletteras

Plan, fasader och sektion ritas nästan alltid i skala 1:100. Situationsplanen är mindre detaljerad och ritas oftast i 1:500, ibland 1:400, och för stora tomter 1:1000. Skalan ska stå skrivet på ritningen, och en skalstock är bra att ha med eftersom en utskrift kan hamna i fel storlek.

Varje ritning bör ha ett ritningshuvud med fastighetsbeteckning, adress, vad ritningen visar, skala, datum och vem som ritat. Utan fastighetsbeteckning vet handläggaren inte vilket ärende ritningen hör till, och det räcker för en komplettering.

Den absolut vanligaste orsaken till att ett ärende drar ut på tiden är att något saknas. Handläggningen börjar räknas först när ansökan är komplett, så en glömd sektionsritning eller ett saknat mått till tomtgränsen kostar mer tid än det tar att göra rätt från början.

Ditt Bygglov genererar de här fyra handlingarna som färdiga A3-ark med ritningshuvud, skalstock och norrpil ur en enda ritning, men principerna ovan gäller oavsett hur du tar fram dem.

• Fastighetsbeteckningen saknas eller är fel
• Måtten till tomtgränsen är inte utsatta
• Fasaderna stämmer inte med planritningen
• Ritningen är inte skalenlig, eller skalan saknas
• Befintligt och nytt går inte att skilja åt

Läs vidare

• Situationsplan: så gör du
• Rita bygglovsritningar själv
• Vad kostar bygglovsritningar?