Bygglov för altan och trädäck

Tre frågor som avgör

Innan du letar efter regler, svara på tre saker om ditt bygge. De styr bedömningen oavsett vilken kommun du tillhör.

Hur högt över marken ligger däcket? En trall som ligger direkt på marken förändrar varken byggnadens volym eller utseende och prövas normalt inte alls. Ju högre över marken den kommer, desto mer börjar den likna en tillbyggnad — och desto större blir sannolikheten att lov krävs.

Blir det något under altanen? Ett däck högt nog att skapa ett utrymme under sig ökar byggnadens volym, och volym är det bygglovsprövningen handlar om. Det gäller även om utrymmet bara används till förvaring.

Är den öppen? Ett tak över altanen och än mer en inglasning gör den till en tillbyggnad eller ett uterum, och där är utgångspunkten att bygglov krävs.

• Höjden över marken
• Om ett utrymme skapas under däcket
• Om altanen förses med tak eller glas
• Avståndet till tomtgränsen

Det lovbefriade altanundantaget

Vid ett en- eller tvåbostadshus finns ett undantag som gör att en altan får byggas utan bygglov även när den är så hög att den annars skulle räknas som tillbyggnad. Undantaget är villkorat: altanen ska vara en uteplats i anslutning till bostadshuset, den får inte vara högre än vad villkoret medger, och den ska hålla ett visst avstånd till tomtgränsen — eller ha berörd grannes medgivande.

Måtten står i lagtexten och tillämpas av kommunen. Eftersom det är lätt att komma ihåg dem fel, och konsekvensen av att bygga för högt är att konstruktionen kan behöva sänkas eller rivas, är de värda att läsa hos Boverket eller din kommun i stället för att gå på en tumregel.

Undantaget gäller inte alla byggnader och inte i alla lägen. Är huset särskilt värdefullt från kulturhistorisk synpunkt kan lov krävas ändå, och inom strandskyddat område behövs dispens oavsett vad bygglovsreglerna säger — vilket ofta är just den situation en altan mot sjön hamnar i.

När altanen blir en tillbyggnad

Bygger du tak över altanen har du gjort något annat än ett trädäck. Ett tak på stolpar räknas normalt som en tillbyggnad eftersom byggnadens volym ökar, och samma sak gäller så snart altanen glasas in.

Blir det en tillbyggnad öppnar sig samtidigt en möjlighet: attefallstillbyggnaden. Vid ett en- eller tvåbostadshus får du bygga till högst 15 kvadratmeter bruttoarea med anmälan i stället för bygglov, förutsatt att tillbyggnaden inte blir högre än husets nock och att möjligheten inte redan är använd på fastigheten. För ett inglasat uterum i normalstorlek är det ofta den enklaste vägen.

Observera att attefallstillbyggnaden bara får göras en gång per bostadshus, och att arean räknas som bruttoarea — alltså golvytan innanför omslutande väggar. Ett öppet tak utan väggar räknas annorlunda än ett inglasat rum, vilket är värt att stämma av med kommunen innan du bestämmer utförandet.

Handlingarna

Krävs lov eller anmälan behöver kommunen se altanen både i plan och i höjd. Situationsplanen visar var på tomten den hamnar och hur nära gränsen den kommer — och altaner kryper ofta närmare gränsen än husets fasad gör, vilket är lätt att missa.

Höjden redovisas i fasadritningen och i en sektion. Det är här ett altanärende oftast kompletteras: höjden ska mätas från den befintliga marknivån, och lutar tomten varierar den längs däcket. En sektion genom altanen tillsammans med en inritad marklinje i fasaden gör den frågan tydlig direkt.

Har altanen räcke ska det synas i fasaden, eftersom det påverkar hur byggnaden upplevs. Detsamma gäller trappan ner till marken.

• Situationsplan med altanen inritad och mått till tomtgräns
• Fasadritningar med marklinje och räcke
• Sektion som visar höjden över marken
• Planritning när altanen byggs ihop med huset

Grunden och konstruktionen är en annan fråga

Bygglovsprövningen handlar om placering, utformning och volym — inte om att däcket håller. Bärighet, plintdjup och infästning mot huset prövas inte i lovet, men de avgör om altanen står kvar om tio år.

Plintarna ska ner under frostfritt djup, vilket varierar med var i landet du bor och med markens beskaffenhet. Ligger de för grunt lyfter tjälen däcket ojämnt, och en altan som byggts ihop med husets fasad drar då i infästningen.

Det här är alltså två skilda spår: ett bygglovsärende som handlar om hur altanen ser ut och var den ligger, och ett konstruktionsarbete som handlar om att den ska hålla. Handlingarna till kommunen behöver sällan redovisa det andra.