Tillbyggnad utan bygglov
En tillbyggnad är allt som ökar husets volym: ett extra rum, ett inglasat uterum, en takkupa, ett skärmtak eller en carport som byggs ihop med huset. Alla räknas mot samma gräns.
Gränsen gäller bruttoarea och öppenarea tillsammans. Bruttoarean är ytan innanför de omslutande väggarnas utsida, våningsplan för våningsplan. Öppenarean är ytan under tak men utan väggar runt om, som under ett skärmtak eller en vidbyggd carport.
Du får göra en eller flera tillbyggnader, men tillsammans får de inte överstiga 30 m². En lovfri tillbyggnad får dessutom strida mot detaljplanen, utom mot planens bestämmelser om skyddsåtgärder.
- Sammanlagt högst 30 m² bruttoarea och öppenarea
- Inte högre än husets taknock
- Minst 4,5 m till gränsen, om inte grannen skriftligen har medgett något annat
- Minst 30 m till mitten av en järnväg, om inte infrastrukturförvaltaren har medgett det
- Varken bygglov eller anmälan för själva tillbyggnaden
Det du redan byggt räknas in
Potten på 30 m² gäller huset, inte tillbyggnaden. Allt som byggts till utan bygglov tidigare räknas in, även enligt de gamla reglerna: en attefallstillbyggnad, en attefallstakkupa, ett skärmtak, en altan eller balkong som byggts lovfritt.
Har huset redan en attefallstillbyggnad på 15 m² och ett skärmtak på 15 m² är potten förbrukad, och nästa tillbyggnad kräver bygglov. Det gäller även om det var en tidigare ägare som byggde — ta reda på husets historik hos kommunen innan du räknar med utrymmet.
Bruttoarea i två våningar räknas dubbelt
Gränsen gäller bruttoarea, inte byggnadsarea, och det är den vanligaste missuppfattningen. Byggnadsarea är ytan på marken. Bruttoarea är summan av våningsplanens ytor.
Bygger du till i två plan räknas båda. En tillbyggnad som är 15 m² på marken men går i två våningar är alltså 30 m² bruttoarea och fyller hela potten. Samma sak gäller en takterrass ovanpå tillbyggnaden: terrassens öppenarea läggs till tillbyggnadens bruttoarea.
Anmälan kan behövas ändå
Själva tillbyggnaden kräver ingen anmälan, men om du installerar eller ändrar vatten, avlopp, en eldstad eller ventilation i samband med den krävs det. Det kan också krävas anmälan om husets bärande delar eller brandskydd påverkas väsentligt, till exempel när en bärande yttervägg tas upp mot det nya rummet.
Anmälningspliktiga arbeten får inte påbörjas förrän kommunen har gett startbesked. Hur anmälan ska se ut och om en kontrollansvarig behövs bestämmer kommunen.
Större än 30 m²: bygglov
Ryms tillbyggnaden inte i potten, eller blir den högre än husets nock, krävs bygglov. Då prövas den mot detaljplanen: byggrätten anger hur mycket som får byggas på fastigheten, och en stor del är oftast redan förbrukad av huset som står där.
Vid bygglov behöver kommunen se hur tillbyggnaden möter det befintliga huset: hur planlösningen hänger ihop, hur taken möts och hur fasaderna ser ut efteråt. Det befintliga huset måste därför mätas upp och ritas av om det inte finns användbara ritningar. Kommunens arkiv är första stället att leta — många kommuner har äldre bygglovshandlingar och lämnar ut dem på begäran.
På alla ritningar ska det gå att skilja på vad som redan finns och vad som tillkommer. Vanligast är att det befintliga ritas tunt eller grått och det nya kraftigt, med en teckenförklaring. Ditt Bygglov hanterar befintliga och nya byggnadsdelar var för sig och tar fram en uppmätningsritning av det befintliga, men mätningen av det gamla huset måste någon fortfarande göra på plats.
- Situationsplan med huset, tillbyggnaden och mått till gränsen
- Planritning av hela planet, befintligt och nytt
- Fasadritningar av hela huset efter tillbyggnaden
- Sektion som visar höjder och hur taken möts
Rita även när inget lov krävs
När tillbyggnaden är lovfri finns ingen ansökan att lämna in, men du ansvarar själv för att den håller sig inom reglerna. En ritning visar bruttoarean och nockhöjden innan du bygger, och den gör det enkelt att visa en granne eller en framtida köpare att allt gick rätt till.
Taket är värt särskild uppmärksamhet. Tillbyggnaden får inte bli högre än husets taknock, vilket i praktiken utesluter ett brantare eller högre tak än huvudbyggnaden, och ett takmöte mot en befintlig fasad ska lösas, ofta med en vinkelränna.
Vanliga frågor
Hur stor tillbyggnad får jag göra utan bygglov?
Sedan 1 december 2025 högst 30 m² bruttoarea och öppenarea sammanlagt, och tidigare lovfria tillbyggnader på huset räknas in. Tillbyggnaden får inte bli högre än husets taknock och ska stå minst 4,5 meter från gränsen om inte grannen skriftligen medgett något annat.
Finns attefallstillbyggnaden kvar?
Inte som egen regel. Den ersattes av den nya regeln om tillbyggnad utan bygglov på upp till 30 m², utan anmälan. En attefallstillbyggnad som redan är byggd räknas in i husets pott.
Räknas ett skärmtak eller en carport mot de 30 kvadratmetrarna?
Ja, om det byggs ihop med huset. Ytan under ett tak utan väggar räknas som öppenarea och läggs ihop med tillbyggnadernas bruttoarea. En fristående carport räknas i stället som en komplementbyggnad, med egna gränser.
Vad är skillnaden mellan byggnadsarea och bruttoarea?
Byggnadsarea är den yta byggnaden tar upp på marken, mätt vid ytterväggarnas utsida. Bruttoarea är summan av alla våningsplans ytor. En tillbyggnad i två plan har därför ungefär dubbelt så stor bruttoarea som byggnadsarea.
Måste jag ha ritningar på det befintliga huset?
Vid bygglov ja, kommunen behöver se hur tillbyggnaden möter det som redan står. Börja med att fråga kommunens arkiv efter äldre handlingar. Finns inga får huset mätas upp och ritas av.
Rita din tillbyggnad själv
Ett befintligt hus och en tillbyggnad på gaveln. Ändra huset så det stämmer med ditt, sedan tillbyggnaden.
Läs vidare
Uppdaterad 2026-09-24. Allmän vägledning — kraven skiljer sig mellan kommuner och det är alltid din kommun som avgör ärendet.





